TILL STARTSIDAN
BMW - BIC - CD / LP - Corgi - DVD/VHS -Filmaffischer - Literature - Links - Spel -Swatch - Vi köper
Tillbaka sida 21
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

007 Museum

The Ian Fleming Novels and Short Stories

I take a ridiculous pleasure in what I eat and drink.”
—James Bond

Over the past 15 years, James Bond’s bar choices have been parsed down to exactly three drinks: vodka martinis (shaken, not stirred), champagne, and whiskey on the rocks. This strict formula has been in place since The Living Daylights. But it wasn’t always that way.

The literary 007 (and by extension, the film version) takes his drinking habits from his creator, Ian Fleming. Bond often shares a love for cocktails such as gin and tonics or stingers that would strike most of us as highly atypical. According to biographer Andrew Lycett, Fleming preferred gin and vermouth, and also liked the exotic drinks found around his winter home in Jamaica. “Fleming himself really didn’t hold his drink very well. More than two glasses of wine at lunch time and he was done for.”

According to notes from the archives of Random House, Fleming’s publisher, this concern with sobriety found its way into the novels: “Drink relaxed Bond. His only rule was not to get drunk but perhaps for 20 years he had hardly gone to bed cold sober. His other rules were not to drink at midday or after dinner, and never to drink liqueurs.” Why does 007 prefer his martinis “shaken and not stirred”? Lycett theorizes that Fleming thought stirring a drink diminished its flavors.

Interestingly, Fleming’s novels reverse the simplification trend found in the films. In the initial books, the drinks are often window dressing, a device to show that Bond is indeed eating dinner in a swank restaurant or is traveling in a foreign country. But as the series progresses, the drinks and the circumstances surrounding them become increasingly more complex, more integral to the plot. This can be attributed to Fleming’s maturation as a writer, his increased financial success, and his failing health. The latter found voice in the air of foreboding and melancholy that pervades the later novels, such as the opening chapters of both Goldfinger and Thunderball, where Bond’s drinking leads to ruminations on health and mortality.

Obviously, Fleming used alcoholic beverages to emphasize the exotic locations to which Bond travels, with 007 often imbibing local wines or liquors. Some are very specific, such as when he drinks raki in Turkey or saké in Japan. Some are more general: when he’s in the Western Hemisphere Bond usually has bourbon, and in the Eastern, he often drinks scotch. Above all, he prefers “solid” drinks.

There are many reasons for James Bond’s appeal, including foreign locales, beautiful women and extreme danger. But a large part is certainly his love for the finer things (echoing the growth of our modern consumer culture), from clothes and cars to good food and well-made drinks. If you haven’t read Fleming’s novels, you might be surprised at the James Bond revealed within: a bored and somewhat cynical civil servant who sometimes drops his jacket on the floor. But as this section tries to show, you’ll also encounter a man who definitely knows what he wants, especially at cocktail hour. And if we ourselves live vicariously through 007, at least we can have a few great martinis on the way.

 

Mannen med den gyllene skrivmaskinen

Ian Fleming fullbordade sin första James Bond-bok, Casino Royale, eller rättare sagt den första versionen av boken, i mars 1952. Detta skulle firas!
Fleming lät beställa en förgylld skrivmaskin från USA. Det var inte vilken skrivmaskin som helst, utan den exklusiva modellen Royal Quiet de Luxe, som kostade honom hela 174 dollar.

Flemings vänner tyckte att det var ett onödigt extravagant inköp. Han svarade skämtsamt i ett brev att han nu hade bett "sina personliga getägare i Marocko" att framställa "1000 ark vellum-papper" som han sedan planerade att bestätta med "diamanter från Cartier".

Ian Fleming skrev alla sina följande Bondböcker på sin gyllene skrivmaskin i sitt hus Goldeneye på Jamaica.

1995 såldes den gyllene skrivmaskinen på auktion genom Christie's i London. Den gick för 50 000 pund, mångdubbelt mer än utropspriset, till en anonym köpare.

Det har i olika sammanhang påståtts att den anonyme köparen var ingen mindre än Pierce Brosnan, men Brosnan har själv förnekat detta, och den uppgiften stämmer alltså inte.

Varifrån kommer 007?


Ian Fleming
valde att ge sin berömde agent James Bond kodnumret 007. Idag tänker vi knappt på detta - vi ser namnet och numret som ett och samma begrepp: James Bond 007.

Men varifrån tog Ian Fleming numret egentligen? Ja, det är det faktiskt ingen som kan säga med 100% säkerhet. Fleming fick förstås denna fråga i intervjuer och han brukade svara att han hade fått idén till numret 007 från sina år i säkerhetstjänsten under kriget. Så här svarade Fleming i en intervju 1963:

"Jag knyckte den idén. När jag var i säkerhetstjänsten i början av kriget inleddes alla topphemliga signaler med 00-prefixet. Detta ändrades förstås senare av säkerhetsskäl. Jag mindes det här prefixet och jag beslöt att låna det till Bond för att få hans jobb att verka mer intressant, och ge honom en licens att döda. I verkligheten kan förstås vilken spion som helst behöva döda i tjänsten och gör det antagligen också, oavsett licens eller ej."

Sedan finns det andra teorier också. En teori som då och då förs fram är att Fleming hade snappat upp numret 007 från en titel på en novell av den berömde brittiske författaren och Nobelpristagaren Rudyard Kipling (mest känd för "Djungelboken"). Kipling skrev en novell som faktiskt hette ".007", som handlar om en ångmaskin och ingår i hans novellsamling The Days Work, som utgavs 1898. Ångmaskinen har i novellen numret 007, så novellen har inget alls med agenter eller så att göra.

Man vet att Fleming tyckte om Kiplings verk, så det är inte alls omöjligt, om än litet långsökt, att numret 007 kan ha inspirerats av en av dennes noveller.
Denna teori har även diskuterats i Kipling Society:s medlemstidskrift.

En tredje teori, som antagligen bara är en ren gissning, visas upp i tv-filmen Goldeneye, som handlar om Flemings liv. Charles Dance, känd som Claus i For Your Eyes Only och läkaren i Alien 3, spelar Fleming. I den här filmen får vi i en sekvens se Fleming gå längs en hotellkorridor. Han passerar rum nr 1007. Det är bara det att en av skruvarna som håller 1:an på plats har lossnat, så att den hänger på trekvart. På dörren står: 007... och vi kan se Fleming stanna till och sedan gå vidare.
(Kan antagligen arkiveras under "för otroligt för att vara sant" men scenen såg onekligen bra ut på bild).

Det finns även en fjärde teori, nämligen att Fleming skulle ha inspirerats av numret 007 på en busslinje på Jamaica. Den busslinjen skulle ha passerat Goldeneye, och Fleming skulle då ha lagt märke till att siffrorna 007 såg tuffa ut. Tja, ingen vet säkert hur det egentligen gick till...

 

James Bond, ornitolog

När Ian Fleming skulle skriva sin första agentroman, var han ute efter ett bra namn på sin agent, "så trist som möjligt". En dag föll hans blick på en av böckerna i sin bokhylla, "Birds of the West Indies" av James Bond. Fleming sade att det var ett perfekt namn: kort, oromantiskt men mycket maskulint.
I ett brev till ornitologens hustru erbjöds Bond som kompensation fri dispositionsrätt till namnet Ian Fleming, som han kunde ge till någon ovanligt hemsk fågel.

Vem var då den James Bond som fick släppa till sitt namn till världens mest berömde agent?

Han var en tillbakadragen amerikansk ornitolog från Philadelphia, vars stora intresse var fåglarna på de västindiska öarna. Bonds viktigaste verk, som fortfarande kommer ut i nya upplagor, heter "Birds of the West Indies. An account with full descriptions of all the birds known to occur or to have occurred on the West Indian Islands" (1936).

Flera av fågelarterna i Västindien riskerade att utrotas, varför Bond gjorde omfattande fältstudier under många år i området. Han lyckades hitta 170 av 174 tidigare skådade fåglar.

1933 framförde James Bond teorin att de flesta västindiska fåglarna genetiskt tillhörde norra Amerika, utom de på Trinidad och Tobago. En David Lack slog 40 år senare fast denna teori i boken "Island biology", och myntade där uttrycket Bond´s Line för gränsen mellan Trinidad, Tobago och området norr därom.

James Bond avled 1989. Han blev 90 år gammal.

 

BMW - BIC - CD / LP - Corgi - DVD/VHS -Filmaffischer - Literature - Links - Spel -Swatch - Vi köper

Tillbaka

TILL STARTSIDAN

info@jamesbond-shop.com

Copyright © 2001-2003 jamesbond-shop.com. All Rights Reserved

James Bond Materials© 1962 - 2002 United Artists Corporation and Danjaq, LLC. 007 Gun Logo© 1962 United Artists Corporation and Danjaq, LLC. 007 Gun Logo, Iris Logo, JAMES BOND and all other James Bond related trademarks - Danjaq, LLC. All Rights Reserved.